Det är nu länge sedan jag skrev här och jag tänkte egentligen inte göra det idag (eller inatt) heller med tanke på vilka olyckskorpar som bevakar det jag skriver.

Idag har en speciell person födelsedag. Vad hen ska göra på sin födelsedag äger jag föga kunskaper om. Lika så vad hen gjorde på den förra eller den innan dess. Vad som är synnerligen sorgligt med det är väl det faktum att jag aldrig fick en förklaring på varför det blivit så här. Tyvärr spelar det mindre och mindre roll.

Hen bor ganska långt bort från mig men det händer att jag vistas på samma ort eller passerar och någon gång skickar jag ett meddelande med en förhoppning om något. Nu hoppas jag inte ens längre. Jag vet att tystnad ibland är det tydligaste svaret man kan få.

Jag var nyligen i Norrland. Först på en minisemester med mina bonusbarn, som tålmodigt uppförde sig exemplariskt på den tio timmar långa bilresan, för att hämta deras mor som åkt upp i förväg. Väl uppe i skogarna kring de norrländska sjöarna njöt vi av bad, belgisk glass och choklad, äventyr och utsikten över berg och älvar innan det var dags att köra hem igen. Bonusbarnen skulle lämnas i skåne hos sin pappa för att åka vidare söderut i Europa och mysas.

Där efter var det dags för mig och fru B att åka tillbaka till Norrland igen. Denna gången för att begrava min äldsta bror. Alldeles för ung gled han ur livet. Livet hade länge glidit ur honom och till sist tog levernet ut sin rätt. Min vän. Min idol. Min förebild har försvunnit och kvar är minnena om det som var bra.

Detta är naturligtvis något som kommer att ta tid att komma över. Sorgen kommer att finnas där länge och ett stort tomrum har lämnats i mångas hjärtan.

Den tolfte juni, min födelsedag, blev tillika min brors dödsdag. Alltid ska jag minnas dig Torbjörn.

Alltid kommer jag också att minnas den som föddes denna dag, tjugonde juli, som jag inte längre har hos mig.

Jag hoppas att lyckan når dig och att du någon gång får klarhet i vad som faktiskt hänt som gör att du inte längre kan ha kontakt med mig. Ja, det är tragiskt att jag skrivet ett meddelande i form av en blogg men jag är nästan säker på att läser du den inte själv så gör någon annan det och kanske talar de om det för dig då. Grattis på födelsedagen!

Fyra gånger på en vecka har jag passerat din stad och lika många gånger har jag tänkt att jag skulle ta kontakt. Lika många gånger har jag insett att det inte ens är lönt. Lev väl! Det tänker jag göra.

Nu är klockan mycket och jag ska strax krypa ned hos min fru i sängen som står i huset som äntligen blivit ett hem på riktigt!

Fantomens fru är fantastisk

(nytt djungelordspråk)

Fridens ......! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja... Vad ska man säga.   Det finns ju alltid en risk, eller flera, med att lufta sina tankar och känslor på det här viset. Offentligt. Det är ju inte alla som håller med mig. Det är inte ens något jag förväntar mig. Det är ändå intressant ...

Så ligger jag på soffan igen.... Det är söndag och lugnet sprider sig om än tillfälligt. Veckan som gått och veckan som följer är fyllda av måsten och borden. Stort jobb, långt hemifrån och mycket som ska ordnas och förberedas.   Samtidigt ...

      Det fanns en gång en "flicka" som var så himla förälskad i sin man. Politiskt engagerad var hon med.... Sosse var hon visst. Tills "flickan" åkte lite rutchkana på några regnbågar. I slutet på den regnbågen stod en annan "flicka" som...

Länge sen jag skrev här.... Livet tar ibland ovanliga vändningar. Jag blev egen företagare först med café och sen med smide och montage... Det första gick mindre bra och det andra tar verkligen fart. Jag har tidigare skrivit om min förra skilsm...

Nu är det jul igen... Tog mig en titt på statistiken innan jag bestämde mig för att skriva. Konstant samma fyra som håller koll på om jag skrivit något nytt... Hej på er och god jul! Kanske dags att skaffa sig ett nytt intresse!?   Även Fanto...