Mmmmm! Morgonkaffe på trappan en lagom tidig morgon som har många händelser på gång för en av  hård träning ganska ledbruten Stefan. Idag är det mycket som ska hända. De små barnen ska hämtas hem över dagen. De firar semester med sin pappa i ganska många veckor men nu ska de hit och vara med mamma en dag så det inte går alldeles för långt mellan gångerna.

Snart ska vi köra men jag sitter kvar på min trappa med kaffet och njuter av tystnaden i min lilla by på kanten av österlen, eller mitt i änglamarken om man ska vara noga... Mitt dåliga humör över misslyckade renoveringsprojekt känns avlägset och ganska larvigt så här i eftertankens kranka blekhet. Idag ska jag göra ett nytt försök. Men istället för att sätta dit trappan som jag själv svetsat ihop ska jag helt "enkelt" riva ned den gamla trappan och flytta den till rummet intill där den nya trappan skulle ha stått. 

Det är en gammal och antagligen väldigt tung trappa och just då på morgonen vet jag inte riktigt hur jag ska ro i land det hela.... Det bekymrar mig mindre så där i morgonsolens varma strålar med kaffe i handen.

Vi bestämmer att när vi hämtat de små ska vi köra till Bo Ohlsson och handla lite attiraljer som vi kan rengöra vår lilla pool med så att ungarna kan ta sig ett dopp. Det blev minsann inte tid till utflykter nu när jag bestämde mig för att bli färdig med trappan..... 

Att flytta trappan innebär att det plötsligt saknas en halv vägg till toaletten. Så som vanligt när man renoverar hus leder det ena projektet till det andra. Det gör inget en sån här dag men jag börjar inse att jag inte kommer att klara det själv. Vem ringer man för att be om hjälp? Jag tycker inte om att be mina vänner komma hem till mig för att arbeta. Goda vännen C i Vollsjö säger på telefon att hon kan komma och hjälpa mig när hon slutat jobba. Vi bestämmer tid och en stund senare när jag sitter och chattar på msn säger goda vännen E plötsligt, som om det var en självklarhet, när ska jag komma? 

Plötsligt är vi samlade allihop i vår trädgård. Ungarna plaskar i den nyfyllda och rengjorda poolen och vi dricker en kopp kaffe i paviljongen innan vi ska hugga i med arbetet. Då ringer E´s man U och undrar var hans familj tagit vägen. Kaffe i trädgården och en chans att få köra lite med mig under ett byggprojekt lockar U och plötsligt står även han på gräsmattan. 

Jag tackar de högre makterna för mina goda vänner som funnits kvar i med och motgångar och som verkligen ställer upp när det behövs. Det visade sig att denna gången behövdes det verkligen. Det var TUNGT!

Hursomhelst är nu trappan på plats.....nästan! Den behöver rätas upp en aning men det är ett något mindre problem.

Min kära gav upp efter att vi städat undan det värsta och har precis gått och lagt sig. Jag ska strax följa efter. Klockan har plötsligt blivit 1.41 i skrivande stund och jag ska vara på jobbet klockan 8. Heldag vilket innebär att jag inte är hemma förrän 23 igen.

Nu ska jag sätta mig på trappan i fem minuter till och titta på den fantastiska augustimånen som full hänger över mitt Äsperöd. Sen smyger jag upp till min älskling och somnar förmodligen innan huvudet träffat kudden.

Sov gott alla ni som förtjänar det!

S